Acceptera betyder inte att gilla

Många gånger uppstår frågan om hur i hela fridens namn vi ska kunna acceptera situationer som vi mår dåligt i. Är inte det att "låtsasgilla" läget, bara för att leka positiv? 

Nej, det är det inte. Att acceptera betyder inte att tycka om det. Men det betyder att se (medvetandegöra) och okeja att det som är, är. Eftersom det är. Detta ger, eller tar oss tillbaka till, vår inre frid, och motsatsen, att inte acceptera, är samma sak som att kämpa emot det som är. Vad är det vi önskar, strävar och längtar efter, är det mer stress eller är det sinnesro?

Vilket ger mest sinnesro; att acceptera eller ha motstånd? 

Det finns massor av saker som pågår i samhället som vi inte vill ska pågå. De har uppstått för att vi inte varit medvetna om konsekvenserna, vi har helt enkelt inte förstått bättre. Men om vi nu ser och förstår mer, har vi alla möjligheter att härifrån skapa bättre, just för att vi vet mer. 

Så släpp allt motstånd, så gott du kan. Till allt. Det frigör massor av energi och tillåter dig att landa och få klarhet. Motstånd håller dig fängslad i något som ändå inte är som du önskade. Så bara se det, acceptera det och släpp det. Låt nya tankar få komma och gå, låt flödet visa dig något nytt, härifrån.

​Det finns alltid något nytt, livet vet mer än det vi tror, tänker och varit med om. 

Tillit.